Vi betalade 15€ för oss båda och då ingick transfer och en 3 timmar lång guidad tur med egen gudie för vår grupp som var ca 10 pers, riktigt prisvärt! Guiden var ordentligt påläst och duktig vilket höjde upplevelsen tillsammans med att man innan turen började försågs med mottagare och hörlurar så alla verkligen hör vad guiden säger ordentligt. Vi upplevde det dock som att 3 timmarsturen gick i ett lite väl raskt tempo. Vill man finns dock fler turer att välja på, t.ex. en 2 dagars då man verkligen ska få se allt. Vi bokade vår tur på nätet på: www.turpol.com

Den välkända entrén till Auschwitz 1.

Vakttorn och elektriskt stängsel! Flera fångar tog sitt liv genom att slänga sig mot stängslet efter någon vecka i lägret. Vakterna fick vodka, cigaretter och ledighet för varje skjuten fånge som försökte rymma.

Vägen för dom som inte passade för arbete, mestadels kvinnor och barn, raka vägen från tåget till gaskammaren i Auschwitz 2 Birkenau.

Avstigning och sortering av dom överlevande som varit instängda i boskapsvagnar utan fönster i upp till elva dygn.

Slutstation och en av vagnarna som fångarna transporterades i.

Insidan av en av alla barackerna där fångarna inhystes. På varje våning låg det tre fångar, totalt nio i varje säng. Barackerna hade läckande tak och saknade helt isolering. Två öppna spisar fanns men ingen ved att elda med så dom var nästan aldrig igång.

Enbart ett fåtal baracker finns kvar idag då dom flesta brändes ner i slutet av kriget. Idag står bara skorstenarna kvar. Det är dock skrämmande och se hur många dom är, först då förstår man hur stort det här lägret var.

YEAH! 500 mil!!

Efter 500 mil så rullar vi fortfarande lika bekvämt och befinner oss ca 7 mil norr om Budapest!

Dagen har bjudit på lite mer aktiva händelser, Budapest är välkänt för sina offentliga bad som vi tänkte ta tempen på. Vi tog oss till ett av de populäraste baden som heter Szécseny badet vilket erbjuder 12 olika bassänger med olika temperaturer samt mineralbad. De har även en hel del bastuar, bastus eller vad det nu heter i plural, i varierande temperaturer. Badet är relativt välbesökt av turister men det blir aldrig så farligt trångt. Däremot så undrar vi lite vad grejjen med det hela var. Det känns som ett glorifierat utomhusbad med några extra varianter som bonus. Helt okej men för att vara så hajpat som badet är så förväntade vi oss kanske lite mer. Vi provade även på att mot slutet av besöket ta varsin massage i 20 minuter. Upplevelsen av detta var lite delad, Mickes kommentar var ”Det var rätt skönt, men massagen var lite mesig, den kunde gott vart lite hårdare”, medans Johans grinade illa, ”Han måste tyckt illa om mina axlar”.

En sak som vi fick erfara och som kan vara bra att veta är att cash is king i det här landet. Långt ifrån alla inrättningar accepterar t.ex. Visa-kort och Szécseny badet är ett av dom, så se till att ha några tusen Forinter i pluskan.

Det kan löna sig att söka efter hotell på nätet, 4 stjärnor för 79€. Taget!

Budapest, en blandning av nu och dååå. Vi tackar alla på kontoret för att vi får köra Renaåååå!

Incheckning på badet. Varför man byggt biljettluckan i knähöjd förstod vi dock aldrig.

Good times at Szécseny badet!

Johan vid en av de största inomhusbassängerna. Den varmaste höll en temperatur av 40 grader och den kallaste 16 grader.

Är det den här som är "the shit"?

Blogghjältarna känner sig som hemma på Hjältarnas torg.

Mätta av Budapest så tar vi oss nu vidare mot vår sista aktivitet, en titt på koncentrationslägrena i Auschwitz.

Torget i Zagreb med katedralen i bakgrunden!

Mycket god middag!

Efter vår middag tog vi en liten promenad i stan, nattlivet verkar vara ganska bra här, det finns förutom resturanggatan i den gamla delen av stan en konstgjord sjö, som heter Jarunsjön, dit folk tar sig runt midnatt. Här ligger flertalet barer och klubbar längs med sjöns stenstrand. Mycket mysig atmosfär!

Vidare från Zagreb tog vi oss in i Ungern där vi hittade ett hotellkomplex på 50 hektar vid namn ”Club Aliga”. En gammal semesterort för kommunistmedlemmar vid sjön Balaton, ca 9 mil söder om Budapest. Här har ”celebriteter” som Fidel Castro och Mao Tse Tung hängt förr i tiden. Området var då helt avspärrat för allmänheten och vaktades av väpnade vakter. För 21 år sedan så öppnades hotellkomplexet och verkar idag vara ganska välbesökt. Här finns 2 och 3-stjärnigt boende, vi fick det sista rummet i det 2-stjärniga. Området är välbevakat och har egna stränder, minigolf och annan underhållning till ett billigt pris. Balatonsjön är faktiskt centraleuropas största insjö och bara dryga 12 meter djup på det djupaste stället. Det innebär att här är väldigt långgrundt och temperaturen låg idag på starx under 30 grader. Svalkande?

Skönt var det i alla fall när lufttemperaturen var närmare 40 grader.

Utanför receptionen på vårt hotell, Club Aliga!

Ett bad hinns alltid med i Balatonsjön! Nästan midjedjupt överallt!

Lek och stoj på baksidan av Castros gamla villa!

Nu ska vi rulla in mot Budapest och se om vi kan hitta ett spa där vi välförtjänt kan spendera kvällen innan slutspurten genom Polen.

Venedig är ganska kompakt och staden är full av kanaler som löper kors och tvärs, de flesta känner väl till gondolerna som far omkring här med en solbränd, randigt klädd Italienare som står och sjunger i aktern på båten och viftar med en pinne i avsikt att komma framåt. Detta skall då enligt italienarna vara romantiskt, och ok, det är väl inte helt dumt men känns ändå som en turistfälla. Det är nämligen inte alls billigt att tuffa omkring i de där båtarna.

För oss som inte vill åka långsmal venedigbåt så finns i den största kanalen även linjetrafik med båtar som tar en runt hela venedig väldigt smidigt. En bra idé eftersom man även med karta går vilse i den här staden på ungefär två sekunder. Det finns enormt många små gränder som helt plötsligt beslutar sig för att sluta i en stor tegelmur, kanal eller gata som inte alls är med på kartan.

I Venedig finns några sightseeingmål, som till exempel Rialtobron eller San Marco-torget, som är fina, men kanske inte riktigt värda besväret. Staden känns väldigt glorifierad.

Vi tycker ändå att staden kan vara värt ett besök om man har vägarna förbi, men att åka omvägar för att ta sig hit tycker vi vore onödigt.

Broar och gondoler, är detta verkligen romantiskt?

Micke undrar lite över var man ska placera dörrmattan?

San Marco-torget. Ett torg med ett fint hus på!

Johan mutar en duva med bröd, för en klassisk fågelpose från Venedig

Broarnas bro i Venedig, är den verkligen så speciell? NEEJ!! Vilken turistfälla!

Dagens höjdpunkt för oss, italiensk glass, mycket god!

 Efter Venedigbesöket så tog vi vår Laguna på en tur österut till Budapest via Slovenien och Zagreb i Kroatien.

Vi ber självklart våra läsare så mycket om ursäkt och här kommer till slut inlägget om Cannes, staden där det årligen hålls en filmfestival som inte undgått någon.

Vi äntrade staden i förrgår kväll och möttes direkt av en häftig upplevelse, ett ca 20 minuter långt fyrverkerispektakel. Det gav oss positiva vibbar direkt och vi åkte vidare in emot centrum. Väl där sprang vi återigen in i nån sorts festival, denna gång med ett enormt beachparty där en DJ underhöll tusentals ungdomar på stranden. Cannes ligger längs kusten och det är strand utmed hela staden, överallt kan man se folk som badar närsomhelst på dygnet. Ovanför stranden går den berömda strandboulevarden La Croisette där lyxhotellen Majestic, Carlton Inter-Continental och Martinez ligger en bit bort från torget och festivalpalatset, Grand Auditorium. På vår promenad fick vi se flertalet ovanliga lyxbilar utanför hotellen som vi förmodligen aldrig kommer få se igen, bl.a. en Bugatti Veyron. Nattlivets tempo är högt med mycket folk i rörelse och här finns flertalet riktigt stora klubbar vilka öppnar först runt tolvsnåret och håller öppet fram till tidig morgon. Så är man ute efter att festa är nog det här staden man bör sikta på. I jämförelse med St Tropez så är det nog bättre festande i Cannes, men det är mer koncentrerat på en plats i Tropez. Vill man samla lite kulturpoäng finns här också en vacker kyrka, Notre Dame d’Esperance, att besöka med utsikt över hela staden ungefär 10 minuters promenad från centrum. Vår upplevelse av Cannes var helt enkelt att det här bjuds på betyligt mer storstadskänsla än i St Tropez även om Cannes till invånarantalet inte är någon storstad. Vackrast var helt klart den västra vägen in mot staden och den västra delen av staden, ca 10km från centrum, där finns dock bara bara mindre hotell och privathus.

Strandboulevarden "La Croisette" och lyxhotellen by night.

Moviestar Micke och moviestar Johan strikes a pose på röda mattan.

Palm Beach i Cannes, ont om palmer men gott om sten. Stränderna i St Tropez är betydligt finare.

...ändå finns här dom största stjärnorna. Moviestar Johan och moviestar Micke syns ofta här när dom är i stan.

Vi befinner oss i skrivande stund i Venedig och ska precis ut och kolla staden och dess kanaler. Ciao!

Igår kväll så tog vi St Tropez med storm, eller det tyckte vi i alla fall. Stället är en enorm uppvisning utav lyx och det är hit världens rika männskor åker för att visa upp för alla andra hur pass stora båtar och hur mycket pengar de har. Det är dock väldigt kul att komma hit och se alla enormt stora lyxyachter som ligger och trängs inne i hamnen, det är verkligen fullt av dem. Ett annat sätt att skryta med sin rikedom är att lagom långsamt cruisa fram längs med resturangerna i hamnen i sin Rolls Royce eller Ferarri. Det är verkligen stekarnas mecka!Vi som inte föddes med 134 miljarder på bankkontot eller lyckats med Ingvar Kamprads karriär har dock väldigt trevligt här ändå, de flesta av besökarna här är ju trots allt vanliga männskor på semester. Staden är liten men väldigt fin och det finns flera väldigt mysiga resturanger där maten inte bara är i de dyraste prisklasserna. Vi beslöt oss för att äta varsin pizza för kvällen, det var lagom på alla sätt och vis. Efter pizzan så strosade vi runt och kollade in staden och klubbarna ett tag innan vi avslutade kvällen

Glider omkring i byn och ser allmänt coola ut, i denna park kan man spela boule om man vill!

Några av alla de små båtarna som ligger i hamnen.

När vakterna hörde att vi bloggade för Renaultförsäkringar så flyttade de genast på Ferarristekarna vid bästa bordet och placerade oss där istället. Eller hur va det nu igen?

Idag så har vi ansträngt oss otroligt mycket för bloggen och dess läsares skull. Vi har nämligen gjort ett omfattande test i hur man bäst ligger på stranden och solar för att bli brun. Vi har även testat olika sololjor och sol-positioner för att bäst ge svar på frågan. Vad gör vi inte för våra läsare?!Vi beslöt att testet skulle genomföras på ”Tahiti beach”, som ligger några minuter öster om stan. Stranden är milslång och man kan ägna sig åt en massa vattenaktiviteter om man vill det, priserna här är dock riktigt höga, bara att ligga på en solstol kostar 220kr, men det är här man ska vara om man vill bli brun tillsammans med de riktiga jet-setarna. Testet genomfördes från klockan 11 på förmiddagen till ca 5 på eftermiddagen.

 

 

 

Testets deltagare: Hawaiian tropic Spf 0, Latschenkieferöl ("svart på en kvart" i folkmun), Hawaiian tropic Spf 15

Johan går ut hårt med HT:s Spf 15, den har en angenäm doft men är något oljig och ger inte riktigt den där brännan som strandstekarna eftersträvar. Här ser vi Johan i solställningen "krysstornet", svårighetsgrad: medium

Micke tar sig an HT:s Spf 0! Här ser vi ett tydligt brunt resultat med väldigt få inslag av rödhet. Denna har en svagare doft än sin kollega Spf 15 och lider lite av samma problem med hög oljighet. Micke utför här solställningen "Mastklumpen", svårighetsgrad: Lätt.

Med vår vetskap om effekten av Latschenkieferöl så lät vi bli att testa produkten idag, senast Micke testade den blev resultatet slående. Man blir verkligen stekt och det finns en anledning till att det är svårt att få tag i produkten. Den fungerar för bra för att användas på stranden, då solen kan vara lite för stark här. En annan anledning är att produkten luktar granskog och inte har någon solskyddsfaktor utan enbart återfuktar huden likt vasselin.

Given vinnare i testet är alltså Latschenkieferöl, följt av HT:s Spf 0 och sist kommer HT:s Spf 15.

På väg ifrån testplatsen till parkeringen konstaterade vi det positiva faktum att vi inte är de enda i ST Tropez som har god bilsmak

Dubbelt så bra!

 

 

 Resan fortsätter längs med rivieran emot Cannes och Nice.. Stay tuned.

 

Johan som fick glädjen att köra får med sina egna ord summera upplevelsen: MAGISKT!!! Jag har nog aldrig kört en så vacker och underhållande väg. Det är smalt, precis två bilar i bredd, kurvorna är tighta och korta varierat med lite längre och svepande. Lagunan drar jämnt mellan 2000-3000 varv och känns riktigt rapp och rolig trotts sin storlek. Hastigheterna är inte så höga men det är fantastiskt att köra här. Slappnar man av eller tittar för länge på utsikten tar det inte många sekunder innan man förmodligen inte gör speciellt mycket mer, vägräcken saknas förutom i vissa kurvor där det finns små låga murar och vid sidan av asfalten sluttar det strax brant nedför. Men söker man riktig körglädje så är det här en väg man absolut inte ska missa!

Vi shoppar yoghurt i Frankrike.. och dom gillar sin yoghurt för det finns väl ca en miljon märken och smaker!

Johan har bränt sina sista pengar på kläder, men meddelar att han gärna mottar gåvor i form av cheeseburgare!

Så vacker väg så att man storknar!

Here we are, St Tropez!!!

Nu har vi precis parkerat och ska ta en prommenad i stan och insupa atmosfären. Kanske även knuffa i Victoria Silvstedt i plurret, vem vet va kvällen bjuder på.

Bara man försöker sig på franskan och frågar om dom pratar engelska så får man faktiskt oftast hjälp på engelska efter någon mening. De vuxna pratar dock rätt begränsad engelska men kan man inte göra sig förstådd i tal så funkar gester också väldigt bra. Till och med så pass bra att vi blev hembjudna till den franska familjen på middag när vinprovningen var slut. Tyvärr visade det sig dock att dom bodde precis åt fel håll jämfört med vår färdväg så blev tyvärr tvugna att avböja.

Mycket nöjda med vår upplevelse köpte vi varsin flaska rödtjut och åkte sedan vidare söderut längs den vackra N74 emot Beaune.

Ett av de gröna områdena i Bourgognedistriktet

Mmm.. en aning katrinplommon, och kanske en jord-ton?

Vackra omgivningar längs N74

Vi sticker nu till Marseille och hoppas att vår internetuppkoppling hänger med!

Efter vårt dopp så begav vi oss in till staden Dijon, som ligger i Borgognedistriktet. promenerade omkring en sväng och insåg att vi lyckats igen, vi har anlänt lagom till en mat och musikfestival som anordnas varje år. Runt en saluhall så finns det en väldans massa tält som serverar mat från olika delar av distriktet och även mat från andra delar av världen. Varje år bjuds även en delstat från Amerika in för att representera deras matkultur. I år är det New Orleans. Det speciella med det hela är att det som serveras är tillagat endast av lokala råvaror. Vi strosade givetvis runt och försökte hitta delikatesser från Borgogne och fick lära oss att delikatessen ”escargot”, eller sniglar på svenska, härstammar från Borgogne. Det var givetvis något som vi var tvugna att prova.

Vår dröm om senap besannades också, inne i staden fanns en mängd butiker som sålde senap i alla dess former. Vi har nog fått med oss senap för 20 år framåt nu. Frågan är ju bara hur svarta vinbär-senap och dragonsenap smakar? Nu har vi dock luskat ut att Dijon fuskar en heeel del med sin senap, det är nämligen så att ca 90% av senapsfröna importeras ifrån Kanada.. det ni! Men vad gör det, senapen är god och på en denniskorv är det ingen som märker någon skillnad. I Beaune strax utaför Dijon kan man faktiskt få en guidad tur i senapens historia och få tillverka sin egen senap. Titta gärna in på www.fallot.com.

Vi har tyvärr lite ont om tid och senapsfabriken hade stängt för dagen, så Micke och Johan-senapen får vänta.

Dijon är ingen stor stad och tempot verkar vara lugnt, vilket passar oss ganska bra efter köandet i Paris. Ett besök i Dijon går i gastronomins tecken, maten spelar stor roll här och ett besök borde absolut inkludera en tur i den stora saluhallen ”Les Halles” mitt i stan. På tisdagar och torsdagar kan man här få tag i allt man kan önska sig av lokalt framställda råvaror.

Vi fortsätter vår färd längre söderut för att se vad som väntar oss där.

Lyckan är obeskrivlig, senapen är nära!

Restaurangtält längs saluhallen. Efter en dag med 39 grader och sol så är Johan numera röd.

Ska man verkligen käka dom här? Dom kryper ju omkring i rabatten hemma!

Här landade gänget som käkade sniglar till lunch.